Deja vu

För enkelhetens skull borde jag bara kopiera inlägget från förra försöket...

Det blev likadant den här gången.

Clearblues tester visar positivt, men inte några andra och i går kom min mensturation igång ordentligt.
Idag har jag kramper och mår piss.

Alltså, ingen bebis den här gången heller..

Ett försök kvar...
Känns som att det inte är någon idé längre..

Nollställd...

Idag skiner solen och det är relativt varmt ute.
Jag borde gå ut och få lite frisk luft, sol och njuta av ett bad någonstans..
Men jag är helt avtrubbad och off.
I går fick jag lite färgade flytningar, inte mycket, men tillräckligt för att rubba mina förhoppningar.

Gårdagskvällen var väldigt jobbig, jag grät oavbrutet.. Det är egentligen otroligt hur mycket tårar en person kan gör av med...
Men oavsett hur många tårar och panik känslor jag fick så finns det en gnutta hopp kvar... Jag förstår verkligen inte varför..
Börjar känna mig enormt uppgiven och trött, så ända in i själen trött... Jag vet faktiskt inte hur mycket mer av det här jag orkar..
Så nu har fokus ändrats lite grann. Istället för att räkna ner till testdagen, är den stora frågan istället: kommer de färgade flytningarna avta eller öka fram till testdagen?
Hittills idag har jag inte haft någon, men jag fasar inför varje toalettbesök..

Snart så...

 

 

 

Tålamodsprövande..

Ruvdag 8.
7 dagar till Testdagen.

Åh, det kliar i fingrarna, jag vill sååå gärna göra ett test. Men det är inte nån idé ännu..
Visst, det skulle kunna ge ett positivt utslag på nått av de känsligaste graviditetstesterna, (förutsatt att jag är gravid förstås). Men efter förra försökets tidiga missfall så väntar jag hellre några dagar till.

Inte mycket nytt att skriva..

Det finns tyvärr inte så mycket nytt att skriva just nu.
Väntar på att kunna testa för att se om Piff och Puff hållit sig kvar eller inte.
Idag är det Ruvdag 6, alldeles för tidigt för ett test.

Det jobbigaste är mina känslor och tankar just nu..
Viljan och längtan efter att få veta är jättestark, frustrerande och faktiskt ganska stressande...
Rädslan för att det ska vara negativt är värre. Oron att det ska bli som förra gången är ännu värre...
Samtidigt som jag längtar efter att få veta så fasar jag inför ett eventuellt negativt resultat.

Jobbigt läge helt enkelt..

Trött, tröttare, tröttast...

Jisses vad trött jag är..
Vaknade tidigt imorse, vid kvart i sex, och var jättepigg. Det har gått över nu kan man säga...

Efter att ha jobbat i några timmar och ätit lunch är det nu god natt för mig.
Förhoppningsvis är det ett tecken på att jag är gravid, men det kan även vara en symptom av Lutinus.. Det är extremt frustrerande att inte veta.. (Jag vet, jag tjatar, men det är så  :)

Så, nedräkningen fortsätter..









Tidmaskin..

 

Just nu önskar jag att jag hade en tidmaskin.

Då skulle jag kunna åka fram några veckor i tiden och se om jag är gravid eller inte.

Tänk vad skönt det skulle vara att slippa den här olidliga väntan och få ett svar direkt!

Koma skulle funka oxå, alternativt djup, lång sömn.

Vad som helst som kan få de närmaste 12 dagarna att gå med blixtens hastighet är välkommet.

 

Imorgon är min sista arbetsdag innan semestern. Baserat på hur jag kännt mig de två tidigare IVF försöken, så planerade jag semestern så att jag skulle slippa vara på jobbet dagarna innan och efter Testdagen.

 

Idag är det Ruvdag 3 så det är ett bra tag kvar innan jag kan ta testet.

 

Nedräkningen har börjat.. 

 

 

 

 

Lutinus pinan, nu igen...

Lutinus, en vaginaltablett fylld med progrestron som ska främja miljön för äggen så de inte stöts ut.
Jätte bra! Super, all hjälp är välkommen, men jäklar vad påverkad jag blir av dem..

Jag har skrivit om det vid tidigare försök, men jag tycker nog att det är värre den här gången..
Jag är svullen, öm och super trött...
Att ha BH är en pina.. Att ha kläder är en pina..

Och denna väntan.. Även det blir värre för varje försök.. 

Jag hoppas bara att Piff och Puff är envisa och håller sig kvar.

Ruvardags, igen..

Hemma igen, skönt!

Framförallt har jag saknat mina katter och min fläkt  :)

Tips: KÖP EN FLÄKT!!  Helt fantastiskt skönt i den här värmen!

 

Av de tio äggen de fick ut blev fyra ägg befruktade, ett ägg var inte moget nog, och de andra var inte starka nog.

Jag fick tillbaka två befruktade ägg. Det ena var lite bättre än det andra (det bestäms av hur fort de delar sig)

De här två äggen har jag bestämt ska heta Piff och Puff.

De är ju gansak ettriga och envisa vilket är en fördel i det här skedet  :)

 

Så, Piff och Puff, håll i för glatta livet!!!

 

 

På väg, igen :)

Nu är jag på väg till Köpenhamn för att få tillbaka några befruktade ägg.
Hade inga ägg blivit befruktade skulle de ha ringt imorse, men det har de inte gjort :)
Så nu jäklar!!

 

Tredje gången gillt!!

Eller hur? :)

 

Äggplock

Nu är det klart.
Själva plocket gick superbra, gjorde nästan inte ont alls. Jag var lugn och avslappnad och fokuserade på andningen hela tiden.
Efteråt blev det värre.. Jag fick jätte ont i RUMPAN?!?!
WTF?!
De gissar att någon liten nerv kommit i kläm under proceduren. Det var iallafall  INTE skönt.
Den bästa beskrivning av smärtan jag kan ge är att det kändes som vassa vågor blandat med muskelkramp som kom och gick.
Då fick jag mer smärtstillande och nu mår jag hur bra som helst ;)

Resultatet:
Vänster sida: 6 ägg
Höger sida: 4 ägg
TIO ÄGG TOTALT!!

Nytt rekord för mig. Det känns jättebra och förklarar även varför jag känner mig tyngre och mer öm den här gången.

Nu gäller det bara att de blir befruktade oxå..
Om allt går som det ska blir det insättning på måndag.
De ringer och ger besked på måndag morgon.

Nu ligger jag nedbäddad i sängen och ska sova en stund.

Tjing från Malmö :)

Sista sprutan, igen....

Jahopp.
Nu har jag tagit den sista sprutan, igen..
Hoppas innerligt att jag inte behöver ta dem igen..

Första gången jag skulle åka till Köpenhamn kände jag rädsla inför hela grejen. Andra gången kände jag mig trygg för jag visste vad som skulle hända. Den här gången vill jag bara att det ska vara över och att jag är hemma igen.

Det tar så mycket extra energi att behöva åka så långt och sova borta i flera nätter. Hade varit mycket bekvämare och energisparande om jag kunde fått göra det här i Stockholm, eller åtminstone i Sverige.

Tåget går imorgon förmiddag så jag packar imorgonbitti, är för trött ikväll.
Känns som att jag nyss packade upp efter förra resan, men det är faktiskt ca två månader sedan.. Tiden går fort när man har roligt, eller nått..