Vilken resa!

Jag har ingen aning om hur många minuters sömn jag fick på tåget, men inte var det många..
Jag vaknade titt som tätt och britsen (synd att kalla det nått annat), var super hård..
Sen hade jag "turen" att ha en snarkandes kvinna i min kupé...
Nåja, till ett snöigt Malmö kom jag i alla fall fram till och där åt jag frukost i väntan på tåget till Köpenhamn.
Då kom det svåra, jag höll på att somna hela vägen!! Fick ställa larmet på ringning för att inte missa min station!
Tänkte att det kanske är bra att jag är trött, då kanske jag inte orkar känna någon smärta.. Eller?!

Det snöade även i Köpenhamn, så det blev en blöt och kall promenad till Storkkliniken.
Väl framme så fick jag ett eget rum och efter några misslyckade stick även en infart där de ska kunna ge mig morfin vid äggplocket om det behövs.

 

 

När det var dags och jag kom in i rummet så brast det för mig. Alla farhågor och spänningar kom på en gång. Jag kände mig på riktigt rädd. Inte så mycket för själva äggplocket utan mest för när de skulle lägga lokalbedövningen. Det var nästan så jag fick panik och jag ville bara gå därifrån.
Personalen var jätte gulliga och omtänksamma så de lät allting ske i min takt.
Eftersom att jag var så spänd så gav de mig lite morfin innan de la lokalbedövningen. Jag måste säga att jag inte kände av den nått alls. Efter det la de lokalbedövningen och det kändes förvånandsvärt lite. Hon la lite extra för att lugna mig :)

När det sen var dags för äggplocket blev jag uppriktigt förvånad över hur smidigt och smärtfritt det gick. Det enda som var lite obehagligt var trycket som blev, speciellt på vänster sida, men utöver det gjorde det inte ont.
Jag kunde hela tiden se vad som hände på en skärm på väggen. Så snart en äggblåsa var tömd lämnades cellvätskan till en tjej i rummet bredvid som kollade om det var ägg eller inte.
Av fyra äggblåsor fick de ut tre ägg. Så nu är det bara att hålla tummarna att alla tre blir befruktade!!
Besked om det får jag imorgon efter kl:13.
Åh, all denna väntan tar kål på mig!!

Jag fick ligga kvar på Storkkliniken tills jag kände mig redo att gå. Det var skönt att bara ligga och slappna av ett tag.

Jag bestämde mig för att promenera till hotellet, det tog ca 30 min. Det var väldigt skönt att gå av sig alla spänningar.
Mitt rum på hotellet är helt ok, det viktigaste är ju en skön säng och det har jag fått!

Jag vilade på eftermiddagen och sen blev det middag på Jensens Böfhus, helt ok men Texas Longhorn är sjutton resor bättre!!

 

 

Efter maten handlade jag lite snacks och nu blir det film tills jag somnar.